1. Optiker - en outnyttjad resurs i samhället

optikern en underutnyttjad samhällsresurs

Awet Tesfamariam, vars formella titel lyder Senior Eyecare Professional Manager, menar att  Sveriges välutbildade optiker utgör en i stora stycken underutnyttjad resurs i samhället. 
 
– Ett exempel är diabetesvården, säger Awet Tesfamariam. Det finns regioner som inte är i närheten av att uppfylla kraven i Socialstyrelsens riktlinjer om regelbunden screening för diabetesretinopati, en uppgift som med fördel kan hanteras av kvalificerade optiker med modern utrustning. En grundlig synundersökning innefattar idag ögonbottenfotografering, synfältsmätning och kontroll av trycket i ögat, undersökningar som ger potentiellt värdefull information om kundens hälsotillstånd. 

Tidiga tecken på diabetes  

– Vi kan upptäcka tidiga tecken på diabetes och remittera kunden till utredning och behandling innan kunden ens hunnit märka av några symtom. Och hos kunder som redan är diagnostiserade med diabetes kan vi övervaka utvecklingen av diabetesretinopati, skador på näthinnan som uppstår efter många år med sjukdomen  – ett bättre utnyttjande av denna resurs vore gynnsam både för patienterna och för vården. 

Också när det gäller glaukom, alltså grön starr, är den svenska ögonsjukvården hårt belastad. Patienterna måste kontrolleras regelbundet för att inte riskera permanenta synskador, i värsta fall blindhet.  

– Det finns inga rimliga argument för att screening och uppföljning av glaukom inte skulle kunna hanteras av kvalificerade optiker, säger Awet Tesfamariam. Genom att mäta tryck och synfält i samband med regelbundna synundersökningar kan vi följa utvecklingen och skicka remiss till ögonläkare när det är medicinskt motiverat. 

Avlasta ögonsjukvården

Åldersförändringar i gula fläcken är ytterligare ett exempel på tillstånd som välutbildade och välutrustade optiker kan upptäcka och övervaka för att på så sätt avlasta ögonsjukvården.  

– Jag tror att man måste förstå den fulla vidden av att optiker idag också är vårdgivare, säger Awet Tesfamariam. I Norge har man långtgående planer på att på att lägga större ansvar för ögonhälsan på optikerna. En sådan utveckling vill jag se i Sverige också, att optiker med diagnostisk kompetens kan bli ackrediterade och att undersökningarna ska omfattas av högkostnadsskyddet. 

En hjärtefråga för Awet Tesfamariam är syn- och ögonhälsa hos barn. Enligt det regelverk som gäller idag får optiker endast skriva ut recept på glasögon och linser till barn som är minst åtta år gamla. Barn under fem år undersöks i samband med kontroller på BVC och när de börjar skolan går ansvaret över till skolsköterskan. Dessa rutinundersökningar, som sker med den gamla hederliga syntavlan, fungerar utmärkt för att upptäcka närsynthet, men det finns flera andra synfel som man inte hittar.  


Vill sänka åldersgräns  

– Vi vet att synfel ofta är en faktor när skolbarn har koncentrations- och inlärningssvårigheter, huvudvärk och trötthet  – sådant som skulle kunna åtgärdas om problemen bara identifierats genom en synundersökning. 

Awet Tesfamariam vill att alla barn ska få genomgå en ordentlig synundersökning innan de börjar skolan och vill därför se att åldersgränsen ska ändras från dagens åtta år till fem år.  

– Idag får vi inte hjälpa barnen med deras synfel ens om deras föräldrar ber Awet Tesfamariam, Senior Eyecare Professional Manager på Synsam i Sverige. oss, och det känns inte bra. För ju tidigare synfel upptäcks, desto fortare kan de korrigeras vilket kan spela stor roll på både kort och lång sikt.  

Awet Tesfamariam tog sin optiker examen för tio år sedan. Därefter jobbade hon ett år innan hon hoppade på möjligheten att läsa in en magisterexamen.  

– Det var tredje året som den utbildningen gavs och jag gjorde mitt magisterarbete om diabetes. Sedan dess har jag arbetat med ögonbottenkamera och synfältsmätare. 

Ursprungligen var tanken att hon skulle ägna sig åt kemiteknik, men efter en tids studier insåg hon att livet på ett laboratorium kanske inte var precis det hon drömde om.  

– Optikeryrket är en bra mix där jag får avsättning för mina vetenskapliga intressen samtidigt som jag får träffa människor och hjälpa dem till en bättre ögonhälsa. 

Till Synsam kom Awet Tesfamariam för ett år sedan efter att ha haft ledande positioner i andra kedjor.

”Stolt över Synsams ögonhälsocenter”  

– Det finns flera skäl att jag sökte mig till Synsam, säger hon. Ett är att Synsam verkligen värdesätter utbildning och kompetens, något som också syns i de ambitiösa vidareutbildningsprogram som erbjuds de anställda. Ett annat är våra ögonhälsocenter som jag verkligen är stolt över: där arbetar några av landets främsta optiker med den mest avancerade utrustningen. Idag har vi cirka 30 centra och vi planerar att öppna fler under 2020.

Artikeln är hämtad ur Synsams rapport Ögonhälsa 2020/21-rapporten

 

LÄS MER OM VÅRT HÅLLBARHETSARBETE

  1. Vi tar ansvar för miljön

    Vi på Synsam ser att vi har både ansvar och möjlighet att bidra till att möta de globala klimatmål som FN satt upp. Läs mer om hur Synsam jobbar aktivt med miljöarbete.

    synsams miljöarbete

  1. Vi tar ansvar för samhället

    Synsam vill vara med och skapa ett bättre liv för människor och samhället i stort. Därför jobbar vi också med social hållbarhet.

    socialt ansvar

  1. Vår vision

    Läs mer om Synsam vision och strategi för att nå de hållbara målen.

    vår vision