Synfel

De vanligaste synfelen hos barn är att de är översynta, astigmatiska eller närsynta. I skolåldern är det vanligast med närsynthet. Barn med översynthet är ofta lättast att missa.

Översynthet - Hyperopi 

Översynthet innebär att man ser bäst på avstånd och brukar därför ibland även kallas långsynthet. Nästan alla föds med översynthet som med åren blir svagare, förändras eller till sist övergår i närsynthet. Översynthet beror på att ögat är lite för "kort", ljuset som passerar genom ögat när vi tittar hamnar därför i något man kan likna vid en punkt bakom ögat. För att få en skarp bild måste ögat kompensera det vi ser genom att flytta fram bilden till ögats näthinna. När vi blir äldre avtar ögats förmåga att kompensera. Det leder till att man ser tydligt på långt håll, men svårt att se tydligt på nära håll. Glasögon för den som är översynt blir tunnast i kanterna vilket av optikern betecknas som "plusstyrka i glasen".

Närsynthet - Myopi 

När man är närsynt är ögat för "långt" i sin form. Det gör att ljuset som passerar genom ögat får sin brytpunkt framför näthinnan vilket leder till att man ser oskarpt på långt håll. Däremot ser man bra på korta avstånd. Glasögon för den som är närsynt blir tunnast på mitten vilket av optikerna betecknas som "minusstyrka i glasen". 

Brytningsfel - Astigmatism 

Astigmatism innebär att hornhinnan eller ögats lins har en "olik-kupning". Det gör att ljusets brytpunkt istället för att bli till en liten punkt, blir till bildlinjer med skärpa i olika riktningar. Det leder i sin tur till att man får svårt att se detaljer både på nära håll och på avstånd. För att få linjerna att minska kompenserar man glasögon och linser med två olika styrkor. På så sätt närmar sig linjerna ögonbotten för att till sist bli ett litet kors som är tillräckligt likt en punkt för att man ska se bra. Ögat kan ha många olika kombinationer mellan astigmatism, översynthet och närsynthet.